Nu mina kära vänner ska ni få lite ny information om min och moders kommande webbutik! Vår webbutik kommer heta "jencastyle.se" (ni kan inte gå in där än) och vi skriver det så här; JenCa Style. Jen kommer alltså från mitt namn Jennilie och Ca från min mammas namn Camilla, alltså JenCa! Webbutikens sortiment kommer vara blandat med rockiga kläder, stilrena, enkla, romantiska, ja alltså en salig blandning. Jag har ju som sagt lite rockigare stil medans moder är mer romantisk av sig, vi tyckte då att JenCa Style var ett väldigt passande namn då det verkligen är både min och mammas stil.

Vi kommer dessutom ha en blogg tillhörande webbutiken och där kan ni kika in redan nu! Adressen är: www.jencastyle.blogg.se. Vi kommer uppdatera den bloggen med jämna mellanrum så se till att kika in där lite då och då för att inte missa något.

Här har ni en liten sneak peak på plagg vi packade upp imorse, klicka er in här för att se mer..


Ha en fortsatt fin dag.
KRAM!

De senaste dagarna har jag sett på America's next Top Model, cycle 12 på webben. Då en tjej som hette Allison kom in i "salen" blev jag nästan rädd, hon såg ut som på bilden längst ner till vänster. Hon hade riktigt stora ögon, var spinkig och en annorlunda formad mun. Då de sedan började fotografera kom jag på mig själv att verkligen vara fascinerad av hennes utseende sen började jag bara gilla henne mer och mer och efter några få avsnitt var det hon jag ville skulle vinna! Hon kom till finalen men tyvärr hamnade hon på andra plats.

Vecka efter vecka tycker jag hennes bilder blev fantastika. Jag älskar att hon ser annorlunda ut, inte en "vanlig" modell! Vad tycker ni om ni kikar på bilderna? Jag tycker hon ser fantastiskt läskig och spännande ut, på ett bra sätt.

PS. PLEASE rösta på mig här, röstningen avslutas imorgon och jag skulle bli så förbaskat glad om jag vann. Just nu ligger jag på andra plats så jag behöver era röster!! =D Klicka in här för att rösta, det är busenkelt och tar seriöst inte mer än 5 sekunder. Tack.

I onsdags var det ingen vanlig dag för det var Therese's födelsedag. Eftersom jag inte kunde vara i Göteborg och fira henne så pysslade jag ihop enligt mig det snyggaste kortet jag gjort hittills som jag skickade till henne. Hon är ju precis som jag väldigt inne i Twilightvärlden så jag gjorde helt enkelt ett Twilight inspirerat kort. Ni får ursäkta att bilderna är rätt dåliga, det var snyggare i verkligheten.

Eftersom kortet skulle bli fyra sidor och Twilightsagan är i just fyra delar valde jag att ha varje sida inriktad på en av böckerna, citatet som finns på varje sida kommer då från den boken. Framsidan- Twilight. "And how long have you been seventeen?"

Sida två- New moon. "Your wish, my command".

Sida tre- Eclipse. "If there were any way for me to become human for you- no matter what the price was, I would pay it".

Sida 4- Breaking Dawn. "Why am I covered in feathers?"

Det han har i ansiktet är alltså glitter, ja eftersom han glittrar i solen, ser kanske lite miffo ut på bilden men det såg bättre ut i verkligheten.


Här kommer bilderna i lite bättre kvalité, de jag gjorde i paint på datorn, dock är ju inget glitter eller så på dem eftersom jag gjorde det för hand efter att jag skrivit ut dem + att man ser färgen bättre på dessa bilder.


Vad tycker ni om kortet? :) Själv älskar jag sista sidan, haha.

Som sagt. Igår tog jag fram en av älsklingsböckerna - Twilight och hade tänkt börja läsa den då jag såg det uberfula "bokmärket" jag hade, man kan inte ens kalla det för bokmärke utan snarare ett reklamblad jag tog på planet på väg till Schweiz i somras. Det var i alla fall då tanken slog mig att göra ett eget bokmärke. Tänkt och gjort och ja, nog är det hundra gånger snyggare än mitt förra. Vad tycker ni?

Det var hur enkelt som helst, klippte ihop bilderna och så i paint, skrev ut dem, klippte till, klippte ut en lika stor bit av ett tjockare papper, limmade på det båda bitarna på det tjockare papperet, klistrade fast lite glitter, klippte till två bitar självhäftande genomskinlig plast och satte fast dem, gjorde ett hål, trädde dit snöret och satt fast pärlor. Tror det var allt :P

Lina: Vad är egentligen felet med din rygg? Vad kan man göra åt det? Krya!

Svar: Får den här frågan rätt ofta och jag har skrivit några inlägg om ryggen men orkar inte leta efter dem just nu så jag tar dte rätt kortfattat.

Jag har diskbråck i ryggen och fick det första gången för två år sedan. Nu har jag blivit sämre (var bättre under hösten 2008-våren 2009) så jag klarar inte alls av mycket.

Fick brev från mig ryggkirurg förra veckan där han skrev att han och hans kollegar kollat på de nya röntgenbilderna och att dem alla rekomenderar mig att genomgå en ryggoperation. Nu vet jag dock inte vad det skulle bli för operation, risker, rehabiliteringstid osv så jag ska boka tid så vi får prata mer om det innan jag bestämmer mig.

Så ligger det till :)


Sen ville Mimmi veta hur jag gjorde axelsmycket, jag har inga bilder som beskriver men jag tänkte att jag i alla fall kunde försöka förklara för det är busenkelt att göra dem.

Du behöver ett halsband med många kedjor eller egna kedjor, 2 stycken säkerhetsnålar, en tång (så man kan knipsa av kedjorna) och två "ringar".

Knipsa av kedjorna i olika och önskade längder, trä in varsin ände av kedjan i varsin ring och gör så med alla kedjor. Stäng ringen då du är klar så inte kedjorna åker ur. Sen är det bara att fästa med säkerhetsnålarna.
KLAR!

Okej kanske inte världens bästa förklaring men bara genom att kika på bilden kan ni nog klura ut hur man gör dem och sedan försöka själv :)

Är det något jag verkligen älskar är det att baka! Jag gillar dock inte att baka allt möjligt utan jag föredrar bakelser, tårtor, cheesecakes och ja, grejer man kan göra snygga och dekorera. Här kommer lite bilder på sådant jag bakat (de två sista bilderna är dock köpta muffins men jag har dekorerat dem) och här finner du några fler bilder och recept.

För den här tårtan tar jag inte till mig all ära då Sara också var med och bakade den! :)

Cheesecake.

Hjärtformade smörgåstårtor.

Idag har jag och mamma som sagt fotat och jobbat på med webbutiken och vet ni vad, vi tar oss sakta men säkert framåt! Pjuh. Här kommer lite sneak peek bilder från dagen.

Vi behövde muffins/bakelser som skulle se goda och lite sagolika ut så vi köpte färdiga muffins, blandade karamellfärg i grädden, spritsade och toppade med bl.a strössel och ätbara blommor.

Och jag måste bara säga det, resultaten blev precis som vi tänkt oss om inte ännu bättre, vi är alltså nöjda!! :)

Nu ska jag lägga mig och se på The OC, svarar på era kommentarer en annan dag, är lite för trött för att göra det just nu :)

Är det något jag verkligen tycker om är det att slå in paket, speciellt då dom blir så där super fina och de som får dem knappt vill öppna dem. I morse slog jag in det här paketet.

Tävlingen är avslutad!

Nu lottar jag ut ett axelsmycke jag själv har gjort.

Så här gör du för att vara med och tävla:
Kommentera det här inlägget och skriv något i stil med "Jag är med och tävlar", huvudsaken är att jag förstår att du vill vara med och tävla.

VIKTIGT!! Du måste lämna din mejladress i mailfältet då du skriver kommentaren så jag kan kontakta vinnaren!

Tävlingen avslutas på torsdag, den 11 februari klockan 21.00.
Jag lottar slumpmässigt fram vinnaren.


På bilden nedan ser ni hur det ser ut på en tröja, smycket jag lottar ut (det på bilden är mitt egna) är dock snäppet längre men absolut lika snyggt!

Zebrakoftan var det plagg som föll flest av er i smaken.


Vi har fått ett par kommentarer där man undrar hur vi kan hålla så låga priser, om det beror på barnarbete eller dylikt.

Det här är ett dilemma som är jätte svårt. Mamma arbetar som formgivare med eget företag, där hon designar keramik och smycken. När hon skulle lägga ut produktionen på keramiken, valde hon att lägga den i Portugal, trots att priserna där är väsentligt högre än i Asien då hon var orolig för hur förhållandena på fabriker i Asien kan vara. Hon hade mycket kontakt med svenska exportrådet och de sa att det är svårt att kontrollera fabriker i Asien även för stora företag.

När hon började formge smycken sökte hon fabriker som hon kunde samarbeta med i ett halvår innan hon tyckte att hon hittade rätt. Hon samarbetar nu med en liten fabrik i Indien som anställer personal från alla kaster, samt startar varje morgon med en timmes lästräning.

När vi började fundera på att starta en webbutik med kläder har vi återigen försökt hitta tillverkare som erbjuder bra arbetsförhållanden. Tyvärr är det svårt för små företag att få den insyn och information som man skulle vilja ha. Även så stora företag som H&M och ICA har svårt att garantera att tillverkningen går till på ett bra sätt. Vi kommer dock att fortsätta ha kontakt med exportrådet och försöka få så mycket insyn som möjligt då vi tycker att detta är väldigt viktigt!

Hur kan vi då hålla så låga priser? Till att börja med kommer vi bara att köpa in kläder i one size, då dessa är billigare i inköp. Börjar butiken att rulla på kommer vi att utöka med fler storlekar. Vi kommer att driva webbutiken hemifrån så vi har inga lokalkostnader. Vi lägger på priserna väldigt lite, då vår idé är att vi så småningom ska sälja större volymer just för att vi är billiga. Får vi många kunder klarar vi då omkostnaderna och kan ändå gå med vinst. Men för detta krävs förstås att många börjar handla hos oss.

Hoppas ni fått svar på några av era funderingar :)

Idag sprang jag in på Lindex för att köpa ett till halsband på rean, tyvärr hade dom inte kvar det jag egentligen ville ha men så här i efterhand tycker jag inte det gjorde så mycket då jag tycker det här också blev riktigt bra! Halsbandet gick på 9.50 kr och efter att ha gjort det här axelsmycket har jag kvar mycket av halsbandet så jag skulle nog kunna göra 2-3 stycken till :P


Har satt fast det med säkerhetsnålar så jag kan flytta det till vilket plagg jag vill.
Det var rätt svårt att få till en bra bild i mitt mörka rum så ni får en bild med blixt och en utan :P

Vad tycker ni?

NU får ni veta vad mitt och mammas projekt är och vi behöver er hjälp!!! Vi tycker att det fattas en webbutik som säljer snygga och moderiktiga kläder till ett rimligt pris, där vi som älskar mode kan shoppa utan att ruinera oss. Vi planerar därför att starta en sådan inom en snar framtid!

Här visar vi ett urval av de kläder vi funderar på att sälja, många fler är på gång men vi vill gärna veta vad ni tycker. Vi är väldigt tacksamma om ni kan tycka till om kläderna.

Vi kommer även att sälja snygga accessoarer!

Update kl 17.16: Vi har börjat få in frågor om vi själva syr kläderna och nej det gör vi inte för då skulle vi aldrig kunna hålla dessa priser. Min mamma driver ett företag och genom hennes kontakter köper vi in kläderna.


Klänning.


Vit zebramönstrad kofta.


Satinklänning (utan skärp).


Leopardmönstrad klänning med liten tubtopp till (se med topp på nästa bild).


Klänning/tunika.


Spetsklänning.


Lång kofta.


Tröja med spetsvolang.


Vit och svart volangkjol.



Tröja.


Klänning/tröja.


Spetsblus.


Tröja 2 i 1.


Kofta.


Kofta med foder.


Tröja.
'

Ps. Jag tänker ha det här inlägget som det översta ett tag så att så många som möjligt kan tycka till. Jag kommer därför uppdatera inlägget innan allt eftersom.

Jag tycker det är väldigt knepigt det där med julklappar till Farmor/farfar/mormor så i år gjorde jag det väldigt enkelt för mig (och Kevin). Vi köpte två supersmaskiga juicer, två olika glöggar och chokladtryfflar, allt (förutom tryfflarna) är närproducerat, här i Kivik (ca 2 mil från mig) så tyckte det var lite kul att ge till dem uppe i norr.

Bestämde mig för att slå in några av de få klappar jag faktiskt ska ge bort i år och ja, jag verkligen älskar att slå in julklappar, speciellt då man har mycket papper och tillbehör att välja bland :)

Så var det med de.

En liten novell jag slängde ihop för några veckor sedan. Jag vet, inte i författarklass men den duger :P Tyck till om du orkar läsa den.

Min räddare i nöden, Riley.

Mobbing är något som förkommer i alla länder och något som troligen aldrig kommer utrotas. I en klass på högstadiet är det oftast en eller två elever som är mobbade, utstötta och mindre värda i de andra elevernas ögon. I min klass är jag den som alla trackar och ser ner på, den utstötta, den mobbade, den som är ingenting värd.

Jag vet att jag är ful, värdelös och att ingen någonsin kommer vilja ha mig. Allt på mig är fel, allt jag är är fel, ingenting är rätt, ingenting är bra. Min längd är 164cm vilket är för kort, jag väger 49 kg vilket är för spinkigt, mitt hår var mörktblont men är numera råttfärgat, min syn är dålig så jag bar glasögon men bär numera linser som skaver i mina ögon och gör dem svullna, mina tänder är sneda och jag skulle behöva tandställning men jag vägrar, ingenting är rätt, allt är bara fel.

 

Jag rycker upp skåpsnyckeln ut min högra jeansficka så snabbt jag bara kan, stoppar in den i låset och vrider till så att det öppnas, jag sliter upp skåpsdörren, kastar in boken och drar till mig biologiboken och snör igen dörren igen. Jag var för långsam. Dom står framför mig, långa, smala, snygga och perfekta. ”Nämen oh, se vem vi har här då” hör jag en röst säga och alla börjar skratta. Jag flyttar åter blicken till golvet och ber till Gud att de ska gå sin väg men istället går de mot mig och knuffar mig bakåt så jag faller till backen och volymen på deras skratt skruvas upp.

 

Den där händelsen var inget speciellt för mig utan vanlig vardagsmat, jag hade vart med om värre saker. Jag kliver ur flyplanet och följer sedan strömmen. Sommarlovet har precis börjat men det här lovet flyr jag från verkligheten, jag ska tillbringa 9 veckor i Schweiz och ta hand om en familjs häst. Efter att ha hämtat mitt baggage går jag mot utgången där jag tittar mig omkring och ser mannen i gul jacka. ”Hej det är jag som är Tina” säger jag med en väldigt svag och skakig röst. Mannen ler stort mot mig och hälsar mig välkommen. Efter att ha kört i ca 30 minuter är vi framme i byn Neuenhof där jag ska tillbringa mitt sommarlov. Det är kolsvart ute så jag kan inte riktigt se hur omgivningen ser ut och då vi kommer fram till deras hus får vi smyga eftersom de andra ligger och sover. Han visar mig till mitt rum, säger god natt och stänger sedan dörren efter sig. Han verkar som en trevlig man och jag känner att jag kommer trivas här. Jag sätter mig i den breda sängen i det stora rummet och kikar mig omkring. Jag har tre garderober jag kan fylla min packning med, på vardera sida av sängen står ett sängbord med en lampa på och på väggen bredvid dörren får jag syn på en spegel. Jag går fram till spegeln och utan att titta på spegelbilden lyfter jag ner den och lägger den på en hylla i ena garderoben.

 

Då jag vaknar sträcker jag på mig och kikar på klockan som visar 09.12, jag går fram till min rosa rullväska och rotar fram ett par mörkblå jeans och en svart t-shirt som jag sätter på mig. Det är inte förrän nu jag får en nervös känsla i kroppen. Jag antar att jag varit för upptagen av att bara njuta av att jag inte behöver sitta hemma hela mitt lov men nu då? Kommer jag klara av det här? Ju fler frågor som kommer upp i mitt huvud desto svårare får jag att andas och jag känner hur ångesten kommer krypandes.  Jag hoppar till då det knackar på dörren. ”Kan jag komma in?” Jag känner igen rösten så det måste vara mannen i huset. ”Visst, kom in.” Han öppnar dörren försiktigt och sticker in huvudet ”Jag tänkte att du kanske ville ha en liten rundtur i huse..?” ”Absolut” svarar jag innan han ens hunnit prata klart, jag måste få mig själv på andra tankar. Det är inte förrän nu jag upptäcker hur fint deras hus är. Det är stort, väldigt öppet och ljust då stora fönster pryder deras väggar. Allt ser perfekt ut och det är så välstädat att man skulle kunna tro dem har hembiträde. Allt ligger och står perfekt och jag får en känsla av att dem har gott om pengar då allt känns väldigt lyxigt och exklusivt. Jag kliver över tröskeln till köket då jag ser att någon redan sitter vid matbordet, en kille, han vänder sig om och tittar på mig.

 

Mitt hjärta går från att slå i normal takt till att slå så snabbt att ingen skulle hinna räkna hjärtslagen. Det är inte vem som helst som sitter vid matbordet och har blicken på mig och ler stort, det är skådespelaren, världsstjärnan och alla tjejers drömkille, Riley Cooper. Jag tappar andan och bara stirrar på honom och mitt hjärta slår om möjligt ännu snabbare. Han ler fortfarande och blottar sina kritvita och perfekta tänder, hans ögon glittrar av lycka och hans mörkbruna välvårdade hår glänser. Han ställer sig upp och går mot mig, fortfarande med ett leende på läpparna, han stannar framför mig och räcker fram sin högerhand ”Hej, Riley” säger han med en perfekt stämma på rösten och hans ord ekar i mitt huvud. Jag kan inte röra mig och jag kan ännu mindre få fram något att säga, det hinner gå några sekunder så han drar tillbaka sin hand. Jag bara fortsätter stirra på honom med stora ögon och försöker få kontroll över min andning. ”Ehm, ttt, jag, eh,” är det enda jag får fram. ”Tina det här är min son Riley, Riley det här är Tina.”

 

Mitt första möte med Riley var hemskt och pinsamt och jag gjorde bort mig totalt. Nu har jag bott hos dem i 6 veckor och jag trivs bra här och har faktiskt vant mig med att bo i samma hus som Riley Cooper. Jag och Riley kommer riktigt bra överrens och har så mycket att prata om speciellt då åldersskillnaden inte är så stor, jag är nyfyllda 15 och han är 17. Jag blev så förvånad då han verkligen kämpade och försökte få kontakt med mig och att han ville umgås med… mig. Jag trodde jag såg likadan ut i allas ögon, en ful och äcklig person som inte borde få finnas, men Riley har förändrat mig. För första gången känner jag mig som en person som är värdig att få leva och jag känner mig betydelsefull. Han ser mig för den jag egentligen är och tycker om den han ser. Jag ser in i hans förtrollande bruna ögon och som alla andra gånger förundras jag över hur någon kan vara så vacker på både utsidan och insidan. Hans hudton är gyllenbrun och hans hy är perfekt. Hans läppar får mig att vilja kyssa dem och hans käkben är skarpa och tydliga. Hans kropp är muskulös och jag drömmer mig bort varje gång jag ser honom med bar överkropp. Han är omtänksam, försiktig, rolig och impulsiv. Jag känner mig levande och upplever känslor jag aldrig tidigare känt, jag känner mig stark, glad, lycklig och fjärilarna i magen får mig att tro att jag är kär. Jag känner mig hoppfull och jag ser en framtid, en ljus sådan. Vi sitter i min säng och ser varandra i ögonen. Han smeker mig upp efter armen och mina fjärilar i magen blir bara fler men samtidigt blir jag bara mer och mer nervös. Jag har aldrig kysst någon förut, är det bara att pluta och sedan pressa läpparna mot varandra? Han lutar sig fram och hans ansikte förs mot mitt och jag känner mig panikslagen. Tänk om jag gör fel, tänk om han kommer skratta åt mig och aldrig vilja prata med mig igen. Sedan känner jag hans läppar mot mina. Dom är varma, mjuka och helt underbara. Lika snabbt som paniken kommit försvinner den och jag känner mig varm i hela kroppen. Jag lägger mina armar på hans axlar och för in fingrarna i hans mjuka och lena hår och glömmer allt annat, vi två är det enda som existerar.

 

Veckorna i Schweiz gick och jag var nu tvungen att åka hem igen. Jag kommer sakna klimatet, värmen, bergen, hästarna, de sociala människorna men framförallt Riley. Dock känner jag mig inte panikslagen över att åka hem då jag vet att jag och Riley kommer träffas snart igen. Jag lämnar landet med ett självförtroende jag aldrig trodde jag skulle kunna ha. Första dagen i skolan. Jag står vid mitt skåp men ska just gå därifrån då dem kommer men jag känner mig varken rädd eller svag, jag känner mig stark och självsäker. Dom går mot mig och hånflinar men när dem är tillräckligt nära knuffar jag till en utav dem mot väggen och i hennes ansikte trycker jag upp en pussbild på mig och min pojkvän, skådespelaren, världsstjärnan och alla tjejers drömkille, Riley Cooper. Jag släpper bilden och lämnar sedan deras tomma, häpna och avundsjuka ansikten bakom mig, självsäkrare än någonsin.

Imorgon har jag lite läkarbesök sedan blir det till att måla en sån här svart/vit tavla till en som har beställt, känns skönt att få ta fram målargrejerna igen men NU: Breaking Dawn!

Så här ser det ut i en av hörnorna i vårat uterum som jag pyntade idag, dock är det inte klart (inte ens på bilden) utan det ska dit mer levande ljus, uppsättningar osv. Det börjar bli riktigt mysigt här hemma, mysigare än vad jag trodde det skulle gå att få.

Nu kallar sängen på mig.
Sov sött.
Kraam.

Känns lite som jag är tillbaka i skolan, litegrann i alla fall. Har tatt på mig att sy en vårjacka åt moder som vi designat tillsammans så nu har jag suttit och gjort mönsterkonstruktion men jag känner verkligen att jag gärna haft min textillärare närvarande för jag har absolut ingen aning om jag gjort rätt så det lär ju bli intressant att se hur resultatet blir :P Nu ska jag in till pysselrummet och fortsätta. Ciao.

Såja, nu är mitt (och mammas) pysselrum färdigt. Eller ja nästan i alla fall, det är lampor och krokar som är kvar att sätta upp nu men annars så! Välkommen in.

Min syhörna.

Pysselbord.

En del av pysselsakerna.

Åsså resten av grejerna.

En del av pärlorna.

Lite grejer jag gjort, tavlor, ringar, kort osv.

En "bok" fylld av olika papper för att kunna göra snygga kort.

Både jag och mamma känner att det här rummet blev super, skönt att ha allt framme så man inte behöver plocka fram varje gång man vill pyssla eller så.

Såja, nu är mitt (och mammas) pysselrum färdigt. Eller ja nästan i alla fall, det är lampor och krokar som är kvar att sätta upp nu men annars så! Välkommen in.

Min syhörna.

Pysselbord.

En del av pysselsakerna.

Åsså resten av grejerna.

En del av pärlorna.

Lite grejer jag gjort, tavlor, ringar, kort osv.

En "bok" fylld av olika papper för att kunna göra snygga kort.

Både jag och mamma känner att det här rummet blev super, skönt att ha allt framme så man inte behöver plocka fram varje gång man vill pyssla eller så.