Välkomen till familjen

Hejsan! Jag som verkligen hade sett fram emot att fota en outfit till er idag, men det går tyvärr inte pga vädret. Det har snöat och blåst jätte mycket så jag får helt enkelt hoppas att det blir bättre väder imorgon. Men jag tänkte berätta hur resan hem med katterna gick.
 
De har åkt bil några gånger hos/med min pappa och redan första gången gick det hur bra som helst. De är nyfikna och gnäller ingenting och efter ett tag somnar de oftast. Men att åka bil och flyg är ju lite olika, speciellt med tanke på trycket i luften, + att de var tvugna att vara i varsin bur som inte var så stora. När jag och mamma satte oss på planet med dem och det började lyfta var jag så himla nervös, men jag såg till att hela tiden prata med dem så de förstod att jag var där. Och hur gick det då, jo det gick felfritt! De gnällde inte en enda gång och jag tror att de båda sov lite till och från. Allt som allt tog resan med bil-väntan-flyg-väntan-flyg-bil ca 7 timmar men de gnällde inte minsta lilla, de var hur duktiga som helst. När vi satt och väntade på planet i Umeå och i Stockholm så satte vi på dem koppel så de fick gå ut ur buren ett tag och sträcka på benen.
 
Jag googlade ganska mycket innan resan efter tips när man ska flyga med katter, och detta var vad jag gjorde; Flera dagar innan resan såg jag till att ställa fram transportburarna så de fick bekanta sig med dem, och två dygn innan resan såg jag till att bara ge dem kulor till mat för att minska risken för diarre på planet. I burarna lade jag "pinkskydd" som barn har under lakanet om de kissar på sig på natten, då skulle det gå snabbt och enkelt att rengöra buren om någon gjorde på sig. Ca en och en halv timme innan resan gav jag dem Zylkene som jag blandade i lite mat, det är ett slags "lugnande" medel som hjälper i stressande situationer. Strax innan resan sprutade jag lite Feliway i burarna som ska göra att katten känner sig trygg, och efter det sprutade jag lite kattmynta på några leksaker som jag la i deras burar. Under resan såg jag till att de fick dricka lite vatten och så hade jag med mig lite kattgodis som de fick. Så detta är vad jag gjorde och det fungerade som sagt på mina katter, eller så kanske de hade varit lugna utan allt detta, det vet jag ju inte.
 
Nä nu ska jag sluta skriva och istället visa några bilder som mamma tog i onsdags då de för första gången var ute på en promenad här i deras nya lilla stad.
 
Här hade vi precis ställt ner dem på marken, de var båda väldigt spända men ändå nyfikna. Och ser ni hur fint det blommar?! Jag älskar det! Men nu ligger det tyvärr ett tunt lager snö på backen, men förhoppningsvis smälter det bort om någon dag.
 
 
Men efter någon minut blev det lite för läskigt så då hoppade de upp i mitt knä. Här sitter Spike och spanar.
 
 
Spike tyckte att fåglarna var väldigt spännande att se på, men lilla Angel var för rädd för att kika fram så som ni ser gömde han sig i min jacka.
 
 
Angel blev lite trött så han somnade.
 
 
Kika in lite senare för då ska jag visa er två par super grymma skor jag har fått hem :)



Kommentarer
» Elin

Passa på att njuta nu medans de är små, jag minns när mina katter var ungar och båda somnade i mitt knä. Så gulligt!

» ida

åh så puttenuttiga haha.


Kom ihåg






Trackback