En gammal bild som mamma har tagit och redigerat.

 

Hejsan. Nu var det några dagar sedan jag var inne här på bloggen, sorry. Jag är helt enkelt inne i en svacka, jag går inte hos sjukgymnasten just nu som jag egentligen måste, jag tar inte korta promenader som jag borde göra och jag är bara allmänt deppad. Jag har alltid haft hopp om att jag kommer bli bra i ryggen, eller i alla fall bättre.. Jag har fortfarande hopp men jag orkar inte hoppas just nu bara, jag orkar inte ens kämpa. Jag känner bara att jag måste få vara nere ett tag innan jag kan ta mig i kragen och börja om med sjukgymnastiken, promenaderna, bloggandet och helt enkelt börja hoppas, tro och inspireras igen.

 

Om exakt en vecka åker jag dessutom till Umeå igen för att vara på smärtkliniken i tre dagar, sedan stannar jag en vecka hos pappa. Jag vill inte ljuga och säga att jag mår bra och snart kommer blogga igen för så är det inte. Jag behöver en paus från allt just nu och bara få vara. Så jag kommer inte blogga så effektivt (kanske inte alls) förrän den 5 mars då jag kommer hem från Umeå.

 

Det känns jobbigt att skriva det här för det känns som jag sviker er.. Ni överöser mig med komplimanger och fina ord varenda dag och det enda jag behöver göra är att skriva ett till några inlägg per dag och jag orkar inte ens med det. Även om jag tycker om er hur mycket som helst och är så förblånat tacksam att ni gillar bloggen och kommenterar titt som tätt så är JAG viktigare än bloggen. Bloggen är en del av mig, men den är inte jag. Förstår ni hur jag menar?

 

Jag hoppas att jag är pigg och glad när jag kommer hem från Umeå, det känns bra att få en liten paus för att sedan få sätta igång och njuta av det jag gör, så som det det brukar vara och ska vara. Ni ser ju om jag tittar in om några dagar igen, annars vet ni att jag är tillbaka i början på mars. Jag hoppas att ni orkar vänta tills dess, jag behöver ju er :)

 

Ha det bäst så hörs vi om ett tag igen. Kärlek till ER!