Då var det dags att prata och visa lite bilder från min barndom. Jag har så många fina och underbara minnen från då jag var yngre och det är inte många grejer jag ångrar. Det jag minns mest är alla helger, lov och somrar som jag tillbringade i farmor och farfars stuga. De har sin stuga i en liten liten by (alltså mini-liten, bara några få hus finns där) och det är farmor och några av hennes bröder som bor i några av husen. Så när vi var där (jag och Kevin) så var det jämt massor av barn där, jag var mest med min kusin och min pappas kusin som båda är lika gamla som jag. Vi hade alltid så himla roligt, vi lekte röda vita rosen, tältade på lillholmen som är en mini liten ö, vi badade, klädde ut oss, anordnade småstjärnorna flera år i rad, hade teatrar, fiskade, körde skoter, grillade, plockade bär osv osv osv. Och så där höll vi på tills vi (tjejerna) blev ungefär 14 år då andra saker blev mer intressant. Vi är fortfarande där ibland men det blir ju inte på samma sätt eftersom vi är vuxna nu (vissa är ungdomar också) så det är lite trist MEN jag älskar ändå att vara där, titta på gamla bilder (farmor var riktigt aktiv med kameran) och bara minnas. Det är mina bästa barndomsminnen.

Mamma och en väldigt liten jag i Umeå. Tänk, där var hon bara ca ett år äldre än vad jag är nu.


Jag med en snygg tuppkam!


På en del påsklov åkte jag, Kevin, mamma och Styvpappa till hans familjs stuga i Tärna. Det var super mysigt då vi spelade kort på kvällarna och grillade ost i öppna spisen och på dagen körde vi skoter upp till fjället där vi åkte bob, åt, solade och hade det riktigt skönt. Här är jag och Kevin i våningsängen.


Jag och min jämnåriga kusin Pernilla, vi var alltid med varandra när jag åkte upp till Sorsele och farmors stuga eftersom hon också var där.


Här gick jag i tvåan tror jag och hade ett kalas.


Jag och Kevin utanför sjukhuset där vi skulle hälsa på vår nyfödda lillebror Liam.


Här gick jag ut sexan.


En av de sista gångerna vi var allihop vid farmors stuga. Vi klädde ut oss och gjorde en teater här, Stor-Erik Marklund hade precis dött så vi var på begravning (jag är hon med röd hatt).


På samma ställe. Jag och Pernilla badade och sprang omkring i det översvämmade vattnet, var nog 14 år här.


Det är så kul att tänka på allt fint som varit, hoppas jag aldrig glömmer något av det..