Jag fick en kommentar på min facebooksida av en tjej som bland annat skrev så här "Du har fått mig att bli så mycket mer inspirerad och våga sticka ut klädmässigt. Att inte tänka på vad andra tycker hela tiden.." Hennes kommentar gjorde mig inspirerad till att skriva det här inlägget.

 

När jag gick på högstadiet och var 14/15 år brydde jag mig som mest om vad andra tyckte om mig, inte så mycket som person, utan klädmässigt. Det var ett tjejgäng i min klass som under sjuan mobbade mig och otroligt nog var dem de enda jag struntade i vad de tyckte om mig. Jag minns att jag ibland till och med försökte provocera dem med min klädstil för att reta upp dem, och för att visa hur lite jag brydde mig. Haha, lite kul så här i efterhand. Men annars så ville jag ha kläder som var inne, och på den tiden var det ett par speciella jeans som fanns i olika fäger, de var super tajta hela vägen ner till mitten på smalbenet där de blev väldigt utsvängda. Till dem skulle man ha en tajt lite tunn kofta med dragkedja som gick enda upp till hakan/munnen, och så skulle man gärna visa några cm av sin mage. Idag tycker jag att det var så onödigt att lägga tid och haka upp sig på vad andra tyckte om ens kläder och utseende.

 

När jag började gymnasiet utvecklade jag min personliga stil, troligen för att jag fick bättre självförtroende och inte längre brydde mig om vad andra tyckte. Sedan dess har jag haft den inställning, min åsikt är den viktiga. Jag vet att det kan vara svårt, och jag tror det sitter i hur bra eller dåligt självförtroende man har. Men försök stå på dig, försök att förstå att så länge du gillar din stil spelar andras åsikter ingen roll. Och det här gäller inte bara stil, utan även hur man är som person. Alla ska bli accepterade som de är och om du inte blir accepterad så stå på dig, sök tröst/hjälp hos en förälder, vän eller kanske lärare. Jag tycker det är så sorligt när folk inte vågar vara sig själv eller klä sig som de vill bara för att andra hindrar dem. 

Jag har inte alltid utstickande outfits, men ibland har jag det.. Andra kanske tycker att jag ser ut som en clown, som att jag klätt mig i mörker eller att jag ser hemsk ut. Det kan folk få tycka. Men håll det så, gå inte längre än att tycka det tyst för dig själv. Om någon skulle komma fram till mig och säga att jag är ful, så skulle jag nog bara skratta och tycka synd om personen. De som säger sådant har troligen dåligt självförtroende, så för att må bättre måste denne trycka ner andra. Men alla kanske inte skulle kunna ta det så, många skulle nog bli väldigt sårade och kanske aldrig bära de kläderna igen. Att tycka en sak i tysthet är okej men direkt du öppnar munnen eller skriver något elakt blir det mobbing, kom ihåg det!

 

Jag älskar min klädstil och mina kläder, och jag skulle aldrig ändra den så länge det inte är för min egen skull. Jag hoppas att jag på något vis kan få någon av er att tänka till, våga stå emot och stå upp för dig själv. DU är DU och du är underbar, kom ihåg det!